detta kommer bli den enda gången ja pratar om min familj på den här bloggen.dels för att ja känner för att ja måste få ut det här och så folk kan se att ja inte har haft den perfekta barnatiden och dels kommer ja utelämna små saker

jag har 2 halv systar två halvbröder och en bonus syster och mamma och pappa bor inte ihop.dem skiljde sej när ja va väldigt väldigt väldig ung.jag har för det mesta bott hos mamma.dem första 11 åren i mitt liven och sen från att ja va 11 bodde ja hos många fosterfamiljer har glömt räkna hur många .och sen när ja va 13 typ så flyttade ja till ett hvb hem där mamma trodde att det va det bästa.pappa hade såklart inget att säga om.han fick aldrig säga nåt om hur ja skulle ha det.kanske skulle mitt liv se annorlunda ut om pappa hade sagt nåt.whatever.så ja har inte haft en bra konkakt med pappa.nu har ja inte pratat med honom på typ 3 år.vilket ja överlever.ja vet vart han finns men ja vill inte prata med honom så mycket.mina bröder har ja inte sett på flertal år.vilket ja kan överleva.systrarna träffar ja när det är nåt specielt och så har vi mamma.oj vad kan ja säga om henne.inte mycket bra.hon säger att hon ville mitt bästa.men om hon nu ville det.varför skickade hon mej till ett HVB hem.visst ja har vart smått kriminel.ja det förnekar ja inte .men livet är ganska förstört nu efter mina 4.5 år på hvb hemmet.ja fick aldrig ha min ungdomsår.dem är för alltid borta och dem kommer aldrig att få igen och så säger hon att hon skäms över mej när ja säger att ja att gillar vissa saker av the satanic bible.hmm hur kan du skämmas för nån du lämnade på fosterfamilj/HVB hem.hon kontrollerade för mycket i mitt liv vilket ja ändrade ganska fort när ja va 18 då ja stängde henne utanför mitt liv.ett av mina bästa beslut ja har gjort och så undrar hon säkert varför ja vill byta namn.men det är ju min orsak och hon har inget att säga till om längre.hon förlorade den rätten för länge sen.därför grattar ja inte henne på morsdag och det är därför ja inte grattar pappa på farsdag.ja önskar att ja fick känna den där familjekärlek.det fick ja aldrig känna.tråkigt nog